Josefineiettnötskal

"Det tar inte slut förrens det är slut"

Håller som sagt på och städar, är inte klar på långa vägar eftersom jag pausar hela tiden haha. Får för mig massa nya ideér, som att sätta upp julgardiner, sånt tar sin tid.

Kom på en grej med mig själv förut och fick även höra en sak igår. Efter att R gjorde som han gjorde var jag tvungen att hålla mig sysselsatt. Jag tvättade fönster, speglar, lister. Jag gjorde i stort sett allt det man inte ska göra om man behöver städa. Tyck att jag är snuskig men det tog tid innan jag kunde byta sängkläder eller tvätta den t-shirt han brukade ha på sig :( Jag gjorde det för längesedan nu, men då iaf var jag ett steg närmare till att glömma. Och så slog det mig förut, jag har ju inte städat sen han "försvann". Jag har inte haft en jävla svinstia men disken har liksom fått stå. Ida kom hem hit igår och sa att hon inte kände igen sig, "så här stökigt har jag aldrig sett dig ha det här" och det stämmer.

Därför känns det skönt med massa julpynt så att inget påminner om det som var. Idag är det en jobbig dag, eller egentligen har det vart tufft hela veckan. Allt det jag har gjort, har jag bara velat ha med mig honom. Och just nu undrar jag om jag någonsin kommer få svar? Men hur i helvete ska jag kunna gå vidare om jag inte får svar?

 Jag vet inte vad jag ska kalla mig själv? Olyckligt kär? Tror att jag är det men mest känner jag mig fortfarande förnedrad. Han straffar mig på nåt konstigt sätt och ger mig skulden. Det ska egentligen vara ombytta roller, det är han som ska ringa mig och kolla så allt är okej och det är jag som inte ska svara. Istället lägger han allt på mig. Det är riktigt jobbigt och bli så fruktansvärt lurad. Jag var aldrig osäker med honom, det fanns inga fel och jag hittar alltid fel.

En tuff dag som sagt!