Örhängena is back!
Mina älskade fina rosa pärlörhängen är tillbaka :) Som många vet hade R kidnappat dem och envisades med att inte ge tillbaka dem. Han svarade helt enkelt inte när jag tre gånger bad om dem. När vi "hade nåt ihop" så glömde jag dem naturligtvis där hemma.
Här kommer den roliga historien bakom örhängenas hemkomst:
Efter lite prat och lite velande beslutar jag mig tillslut för att inte åka in till stan. Jag och mor hade samtalet öppet och tänkte dragit in i en trio-tjejliga (jag, mamma och Linn) till Linné eller Avenyn men stannade hemma istället. Många skickade meddelanden men det mest intressanta kom från Natta!!
-"Jag har träffat din Rickard"
-"VA? var då?"
-"På chez jag har dina örhängen puss"
Hmmmmm tänkte jag.. Natta har aldrig träffat honom, bara sett på kort. Rickard svarar inte mig men han har med sig mina örhängen ut på krogen och har nu gett dem till min kompis!? Okej jag ska bara samla mig lite!
Natta stod på toan när en kille kliver in och frågar om han kan låna spegeln för det finns ingen på killarnas. Aja visst sa hon och väntade på sin kompis. Men hon tycker att hon känner igen ögonen och tror först att det är en annan kompis ex. Men hon frågar vad han heter och svaret blir Rickard och efternamnet. Känner du nån Josefine frågar hon? Aa men det beror på vem... Josefine Perkhed i Balltorp! Och bla bla bla. Hon ljög och sa att hon kände mig ytligt för hon blev chockad och så frågade hon om vi var tillsammans nu för hon visste att vi träffades innan. Näe det blev aldrig nåt! Lite kallprat och så gick han till baren. Efter en stund gick Natta dit och sa att hon ljög och att vi var blöjkompisar och att hon visste allt och frågade om dem kunde gå ut och ta en cigg. Visst sa han och frågade om hon kunde göra en sak och så gick han till garderoben och hämtade MINA ÖRHÄNGEN ur bröstfickan på sin jacka.......
Och så står dem och pratar om massa men egentligen känns det helt ovesäntligt. Det vesäntliga i detta är. Va fan gör han med mina örhängen ute på krogen när han inte svarar när jag ber om dem? Jag slutar aldrig förvånas och jag kommer nog en vacker dag dö i en hjärtattack, mitt hjärta eller hjärna för den delen klarar inte sånna här chocker, vad gör människan?
Nu är dem i tryggt förvar och jag måste skriva hur otroligt mycket jag älskar min underbara Natalie för vad hon gjorde för mig igår. Hon skötte allt så jävla snyggt och tog mig i ett grymt försvar. Klart att en vän gör det men många hade bara sagt "kolla det är han" och andra hade gapat och skrikit. Go som hon är kom hon och lämnade dem mitt i natten och berättade det mesta som hade sagts och nu är allt raderat!
Här kommer den roliga historien bakom örhängenas hemkomst:
Efter lite prat och lite velande beslutar jag mig tillslut för att inte åka in till stan. Jag och mor hade samtalet öppet och tänkte dragit in i en trio-tjejliga (jag, mamma och Linn) till Linné eller Avenyn men stannade hemma istället. Många skickade meddelanden men det mest intressanta kom från Natta!!
-"Jag har träffat din Rickard"
-"VA? var då?"
-"På chez jag har dina örhängen puss"
Hmmmmm tänkte jag.. Natta har aldrig träffat honom, bara sett på kort. Rickard svarar inte mig men han har med sig mina örhängen ut på krogen och har nu gett dem till min kompis!? Okej jag ska bara samla mig lite!
Natta stod på toan när en kille kliver in och frågar om han kan låna spegeln för det finns ingen på killarnas. Aja visst sa hon och väntade på sin kompis. Men hon tycker att hon känner igen ögonen och tror först att det är en annan kompis ex. Men hon frågar vad han heter och svaret blir Rickard och efternamnet. Känner du nån Josefine frågar hon? Aa men det beror på vem... Josefine Perkhed i Balltorp! Och bla bla bla. Hon ljög och sa att hon kände mig ytligt för hon blev chockad och så frågade hon om vi var tillsammans nu för hon visste att vi träffades innan. Näe det blev aldrig nåt! Lite kallprat och så gick han till baren. Efter en stund gick Natta dit och sa att hon ljög och att vi var blöjkompisar och att hon visste allt och frågade om dem kunde gå ut och ta en cigg. Visst sa han och frågade om hon kunde göra en sak och så gick han till garderoben och hämtade MINA ÖRHÄNGEN ur bröstfickan på sin jacka.......
Och så står dem och pratar om massa men egentligen känns det helt ovesäntligt. Det vesäntliga i detta är. Va fan gör han med mina örhängen ute på krogen när han inte svarar när jag ber om dem? Jag slutar aldrig förvånas och jag kommer nog en vacker dag dö i en hjärtattack, mitt hjärta eller hjärna för den delen klarar inte sånna här chocker, vad gör människan?
Nu är dem i tryggt förvar och jag måste skriva hur otroligt mycket jag älskar min underbara Natalie för vad hon gjorde för mig igår. Hon skötte allt så jävla snyggt och tog mig i ett grymt försvar. Klart att en vän gör det men många hade bara sagt "kolla det är han" och andra hade gapat och skrikit. Go som hon är kom hon och lämnade dem mitt i natten och berättade det mesta som hade sagts och nu är allt raderat!
Kommentarer
Trackback
