Josefineiettnötskal

Har just nu i detta ögonblick insett både ett och annat, eller egentligen satt jag och tänkte på det på bussen men nu kom det in i hjärnan som en hjärnskakning. Något jag inte har någon kontroll över och jag är ett kontrollfreak så ni kan tänka er själva. Jag känner mig duktigt sorgsen, ja faktiskt sorgsen. Det hela började som en saga och har slutat som ett fiasko. Under hela resan genom sagoslottet har jag haft en bra känsla i min kropp eller ingen känsla alls. Annars brukar jag känna på mig när något tråkigt ska hända, men någonstans har jag litat på mitt inre. Vad det säger mig nu tror jag bara jag kan förstå, men nu förstår jag varför det har känts så tomt i mig. Jag har inte fått ett svar svart på vitt som jag vill ha men nu inser jag, inser vad som inte kommer hända och det är därför jag är sorgsen. På mycket kort tid har vi skapat oss minnen som kommer finnas i mig för alltid. Det är något speciellt med alla människor man träffar som man fastnar för och denna var inget undantag. Det är synd och hela situationen är bara äckligt jävlig. Jag är en människa som måste sträva efter ett mål och det måste alltid finnas en mening med allt jag gör, lägger jag ner energi måste det ge mig nåt, behöver få ut nåt av det. Denna sitsen jag sitter i nu handlar om att jag har gått mot ett oändligt långt mål med kärlek i sikte och i slutändan (som egentligen inte finns) har jag inte fått ut så mycket av det. MEN jag har fått uppleva gränslös kärlek och varit så fruktansvärt kär att jag inte vetat vilket ben jag ska stå på och jag har medverkat i en otroligt vacker och totalt underbar saga. Tyvär kommer inte prinsen på sin vita springare så prinsessan får fortsätta att kyssa grodor tills hon en vacker dag hittar den rätta. Snipp snapp snut, så var sagan slut.

Visserligen är det dagen efter men jag känner mig bra. Nu ska jag bara kampa med min söndagsångest, var ju ett tag sedan jag behövde ha det. Det är konstigt med den mänskliga kroppen, man börjar med något man verkligen tycker är kul, och så ska man ha ångest över det dagen innan. Vad är det liksom?

sjökrabbe afton var sådär, alla jävla medelålders kan ju inte hålla sig i skinnet och beter sig som huliganer. Och så har dom mage att klaga på dagens ungdom, det går ju inte ihop. Men mat och vin slank ner och killade gott i kistan. Lite lekar hann vi med också som stackars Åsa hade slitit som ett svin för att få ihop.

Så nu har jag låst ut hunden på ballen för jag ska städa medan mensvärken sitter som en smäck. Sedan blir det att läsa lite skolgrejer och få ännu mer ångest över att jag inte beställt några böcker för pengarna inte kommit in. Samt sura lite över att mitt luktsinne och smak fortfarande ligger på ungefär 2% Och sen ska jag fundera ut lite mer inredningsstilar, vet redan lite grejer som ska inhandlas.

Eller såkallad kräftskiva, det är vad jag ska på ikväll. Har sett fram emot det hela veckan, svulla massa kräftor med sallad bröd och aioli. Ååååh vilken kväll det kommer bli. Ska jag vara en äkta vin-nörd och ta med mig vitt till det då? Inte för att jag känner någon skillnad men jag kan ju kanske lådsas?

Gårdagen blev väldigt trevlig. Och att min hund sedan skötte sig exemplariskt satte guldkant på tillvaron, kände mig lite stolt. Idag har hon varit riktigt mysig men det är väl bara för att jag borstat bort 5 kilo päls.

Nu måste jag prata med en vän som har en liten nödkris (som vanligt).

Lev som fan, helst varenda dag.

Mmm, jag får nog om en stund kalla mig själv nåt dumt för jag tror jag får ge med mig med det här om facebook. Det var ju meningen att jag skulle skita i det ett tag men hur lätt är det när jag ändå måste in och kolla min mail. Där ser jag ju allt som händer, meddelanden, kommentarer, inlägg i loggen.. Känns dumt att ignorera vissa frågor, helvete också! MEN jag ska inte in och snoka runt, jag ska bara svara på det mest väsentliga.

Jag har nu kurerat mig med inredning. Köket var det jag skulle fixa men storarummet fick sig en liten clatch också. Nya gardiner bland annat men min idé är sprucken. Blev inte alls som jag tänkt mig :( Skitsnygga saker men det är fortfarande fel färger på fel ställen. Däremot har jag nya snygga muggar och glas :)

VARFÖR ska alltid allt hända samtidigt? Ena veckan sitter jag helt i min ensamhet medan alla andra lever sina egna liv. Andra veckan väntar jag 15 besök, träffat 8 nya snyggingar, börjat skolan och jobb på G (överdrev antalet personer). Nån som känner igen sig?

Kräftskiva imon. Fuck snörvelfredag

Eller njae, sjuk är jag iaf. Det kom så fruktansvärt lägligt, första dagen i skolan och allt. Så under månd tis och ons har jag suttit och skämts och inte kunnat ta åt mig någon information och vara glad. Det enda jag har tänkt på när min frossa vart som värst är min säng. Det har vart fruktansvärt pinsamt att sitta och snörvla, hosta och nysa bland främlingar som tittat på mig med onda blickar, vafan ska jag göra då? Ledig nu tors och fre iaf och det ska kureras med ett besök på ikea imorgon, ska byta ut diverse tygstycken i köket nu när en ny årstid närmar sig.

Var på bio igår, lika hemskt det. Näsan var så igentäppt att jag satt och andades med öppen mun, ni kan tänka er hur det lät och såg ut när jag tryckte in backonsnacks och godis i käften. Jag hade ett val, antingen vara täppt eller ta mitt älskade nässpray kunna andas men snyta mig en gång var tionde minut. Eftersom jag tycker snor är äckligt valde jag bort det andra alternativet. Natta var det som drog ut mig och vi hade en mysig kväll, sedan satt vi (bokstavligt talat) på min parkering och kedjerökte några cigg, jävlar vad goa dom va... Den sista smakade gräddkola! Pratade om livet i allmänhet och öppnade faktiskt upp mina ögon lite. Idag när jag kollade mina mail fick jag mig en smärre chock, har någon läst mina tankar och kunnat förutse min plan? Jobbigt läge i så fall. Jag är msn och facebook-fri ett par dagar, ha överseende med detta - jag har ett liv.

Denna dagen har haft 4 stora rubriker och alla har förändrat mitt liv på ett par ögonblick. Jag har börjat skolan. Ida har flyttat ut. Jag har stolt gått och visat upp min nya frilla. Jag har blivit förkyld/sjuk och mår som en bankad bäver. Okej dom två sista var inte så märkvärdiga men de två första iaf.

Verkar som att jag kom i en bra klass, dock är vi bara brudar så vi får väl se hur det går. Min vänskapskrets har mest bestått av det manliga könet det sista. Men jag brukar ha tur med skola, intensivkurs, kurser så varför inte nu? Jag får återkomma med mer information helt enkelt men det har varit en solig dag som sagt.

Så ikväll har jag städat upp lite rester från Ida, kommer kännas riktigt konstigt om ett tag. Kommer väl gråta mig till sömns om kvällarna i min ensamhet. Har även försökt kurera mig med en dos mamma och syskon, hundpromenad, mat & kaffe, lite rotande i källaren samt c-vitaminer och glass. Hoppas fan det hjälper.

Och slutligen. Tack alla för en helt underbar födelsedag. Den började perfekt med ett besök hos min frisör med Ida som sällskap, sedan en lyxig frukost och efter det shopping. Hem och städa för att sedan välkomna alla mina kära som kom för att fira mig! Är sjukt glad att så många kom och över vilka det var. Själva utgången kan väl diskuteras men allt annat var perfekt. Tack!

Det här är alltså dom sista minuterna i mitt 20 åriga liv, så fort klockan slagit efter 00 är jag 21 år gammal. Gammal vet jag inte om det är rätt ord, jag tror jag är en sån människa som alltid kommer känna mig som en lillskit. Imorgon blir det galej och jag ser mycket fram emot det. Känns riktigt kul att vissa personer kommer som inte brukar vara med :) Yeay, me happy!

Idag på kvällskvisten har det blivit mer prat om att jobba i Norge och jag är riktigt sugen på det. Men en sak i taget som man brukar säga. En till sak som kommer hända nu är att jag ska fortsätta vaxa mina stackars ben som är helt buckliga. Det ser ut som att dom fått cancer så jag behöver finjustera lite. Så jag kommer alltså inte vara helt silkysmooth imorgon tyvär men början på nästa vecka iaf ;)

Natti och grattis i förskott till mig själv

Idag har varit en mycket bra dag. Strålande solsken, värme, fruktansvärt snygg i håret, sol(arie)bränd och nyvaxade ben. Jupp ni läste rätt, nyvaxade legs. Till en början gjorde det inte så ont som jag trodde det skulle göra, men till skillnad mot det mesta så blev smärtan värre efter varje jävla remsa hett vax. Jag tänkte vara så stilig och köra hela ben, det fick bli smalisarna idag och om jag förträngt den mesta smärtan imorgon jobbar jag (Ida) mig (hon) uppåt. Ida gjorde det med, gud vad jag kan tvinga henne till mycket. Kommer sakna att ha mitt lilla offer här hemma. För det är bara med henne man åker strax efter 21 på kvällen till olika mataffärer och letar efter vax, hon är värd att tyckas om för det. Så ikväll löd rubriken: Hiphoper n' hippie, wax on wax of :)

På fredag fyller jag som sagt år och ska ha en liten tillställning här hemma. Som alltid så har jag inte förberett nånting utan gör allt i sista sekund. Men jag är typ den enda på jorden som fortfarande är ledig så jag får åka och fira mig själv med en klippning och shopping samt inhandla annat gott som skall förtäras. Sen kom jag ju på förut att nu äntligen kan även jag följa med på partybåtarna, grattis lillskit. Finns några personer som är saknade dock men det kan inte hjälpas.

Jag har chockerat mig själv två gånger idag. Det är väl starkt jobbat?

Jaja lugnet före stormen imorgon då och sen är jag 21 år gammal. Jag ska nog avslöja en "hemlighet" jag har för lite fler för jag behöver nog hjälp ändå.. Känner ni henne som har svårt att be om hjälp eller!

Måste bara sätta in dessa två bilder, jag bara älskar dom. Varför vet jag inte. Den ena utstrålar bara något och den andra är bara för skön :)

Fan vad jag önskar att drömmar kunde bli till verklighet. Eller att den dröm jag hade inatt kunde vara på riktigt. Fy fan vad mycket tankar jag har som snurrar runt, mår inte dåligt eller så men det är så sjukt mycket bara. För en månad sedan hade jag tänkt "fuck this jag höjer volymen och dricker mitt goda vin" men nu känns det verkligen att sommaren är över. Det är dags för operation svält om magen ska vara något insjunken tills på fredag. Trots att det är solsken ute idag ska jag ändå försöka växla till tior och lägga mig i grillen, boka klipptid och färga håret. Det sistnämda ska jag dock inte göra idag.

Det är ett helvete att jag bestämmer mig för att ha en städdag nu när det är så gott väder ute, men jag ska inte vara så jävla skandinavisk och bli helt hysterisk när solen tittar fram. Jag trotsar den, om det ska vara ösregn i flera veckor och sol en dag så kan det lika gärna kvitta. Dom flesta har ändå börjat jobba och mitt börjar inte förrens på måndag så det finns inget att göra.

Idag ryker mina vackra naglar

Jaha då sitter man här och svullar igen, lika bra för det finns fan inget annat att göra ändå. Ida blir lika fet hon, lika bra det med.

Det var ett himlans tänkande om vuxenlivet hit och dit. Jag har kommit på att jag inte vill vara vuxen längre, den tiden jag vart det nu räcker gott och väl. Jag önskar att jag bara kunde få stänga av allt för ett tag - inte ständigt tänka på hur fan ekonomin ska gå ihop med allt jag vill ha, vad jag ska göra för mat, tider att passa för hunden, städning, tvättning, räkningar, telefonsamtal till alla dess bolag, med jävligt mycket mera... Jag önskar att jag kunde få vara oansvarlig och oseriös där mitt största mål för dagen hade vart att ta mig till datorn och beställa något på CDON.com, be någon gå ut med hunden för att jag inte orkade, resa iväg titt som tätt och bara unna mig vardagslyx. Jag önskar att jag var lite mer tuff i mig själv och vågade mer än vad jag gör, jag ska alltid överanalysera allt och tugga på problemen tills dom tappar smaken, det stoppar tyvär mig i mycket men jag lever ju iaf. Någon gång måste man ta tag i vuxenlivet vilket man vill eller ej, men kan man inte då få släppa det ett tag?

Jag har två gånger i mitt liv varit riktigt nära på att bara sticka härifrån på äventyr. För två år sedan var jag helt inne på att bli AuPair i USA, jag gick på möten och olika intervjuer, pratade massor i telefon, fyllde i papper och försäkringar. Men någonting stoppade mig. Nu senast i sommar fick jag ett underbart "erbjudande", jag mötte en helt fantastisk kvinna som såg något i mig som hon inte ville släppa och hon såg en enorm längtan efter något som inte går att ta på. Jag har än idag inte ringt upp henne trots det hon kunde erbjuda mig, men än är det inte försent och om jag känner mig själv kommer jag ringa väldigt snart.

I ren desperation ska jag skriva en "att-göra-innan-jag-dör-lista"

Glöm för fan inte att jag fyller år på fredag :)

Så, nu är jag mig själv igen. Fick mig dock en släng av panikkänsla nyss, norrbaggen har supit bort sin mobil. Och alla ni som försöker något på distans förstår nog  vad jag menar med panik. Fan jag som är en samlare också, hoppas han kommer ha kvar sitt nummer, jag vill inte radera alla fina sms jag fått. Stackarn, mobilen som var helt ny me :(

Tänka sig, jag fick en höstkänsla i kroppen förut när jag var ute med hunden. Det luktade höst, jaja den kan vara riktigt fin men jag känner mig inte redo än. Däremot vill jag ha något att längta efter. Jo by the way, de som känner sig manade kan skriva brev till Norwegian.se och be dom ordna rutter mellan Göteborg-Bergen

Idag får det bli en fettopromiss

Fy fan så tragiskt. Sitter här ensam en lördagkväll. Ångesten har sipprat runt i mina ådror hela dagen, längesedan jag kände en sån här skam över min själ. Jag har ju hållt mig från drickat ett tag nu (nu menar jag då man häller i sig, socialt drack jag hela förra veckan) för det är skillnad att dricka lite vin till salladen på stranden, eller en öl till grillmaten, eller bara prova en ny cider när det är varmt och soligt ute. Igår festade jag faktiskt och fick känna på lite fylla igen ;) Hade en grymt kul dag och som jag hade sett fram emot det. Gick hem till muttan strax efter tre, öppnade hennes baginbox. Tjötade och gottade oss, åkte till mölndal efter 5 (johanna hade lite svårt med klädval) och tog en öl på Rasa. När Johanna kom åkte vi till kungstorget och lyssnade lite till komikerna och sedan fortsatte allt skoj. Vi åkte hem fruktansvärt tidigt vilket inte är likt mig, är jag ute rumlar jag hem runt 6-7 på morgonen men denna gång fick vi skjuts hem runt 1 och jävlar va skönt det är att komma hem den tiden.

Jag fick inte äta fyllemat ute för mamma så det blev carbonara i mitt barndomshem istället. Johanna satt där och hade tråkigt (för henne hade vi skickat hem tidigare) så jag tyckte att jag skulle underhålla henne lite. Satte på webcameran för en hujedans massa norrmän och det gjorde gott för mitt självförtroende.

Gott att lägga sig runt 2 tänkte jag, eeeh icke sa nicke. Pratade med tre olika personer och sista gången jag tittade på klockan var hon strax efter 7, hann med att sova lite mellan varje person men fan inte mycket. Och det är där ångesten träder in, det blev väldigt personligt med allihop på ett eller annat sätt. Så det bästa är om jag somnar snart så jag kan vakna upp imorgon och vara happy igen :)

Ska drömma mig tillbaka till Gran Canaria och alla underbara ögonblick, behöver ha sådan värme och kärlek in i själen igen. Fan att man inte spelade in allt, den känslan asså...

Okej den här gången ska jag kanske vara lite seriös när jag skriver. Men visst, det jag skriver brukar ju ha en innebörd men med en något överdriven eller underdriven (mitt favoritord) ton.

Jag har kommit fram till ett mycket tungt beslut som kommer chocka många, men de som känner mig kommer förstå då de verkligen vet vilket helvete rent ut sagt jag får och har stått ut med. Detta kommer förändra hela mitt liv och som jag känner nu kommer det bli till det bättre men det kommer vara en tuff period och jag kommer troligen gråta blod. Jag vet att det kommer bli bättre men i vissa stunder hatar jag mig själv för att jag ens har dessa tankarna. Fan det tog massa energi att bara skriva detta.

Sedan håller jag på och tjötar som många vet om att jag vill komma iväg härifrån ett tag. Idag fick jag ett kanske-erbjudande som är jäääävligt svårt att motstå. Vet bara inte hur jag ska lösa situationen. Erbjudandet var detta att norrbaggens bror ska till sverige och undrade om jag ville åka med tillbaka till Bergen och köra en suuuuuuuuurpriiiiiiiise. Detta var i sådana fall på lördag och med en resa på 10-12 timmar dit och hem måste jag ta mig en rejäl funderare. För det första är det så äckligt dyrt i norge så jag hade fått köpa med mig tonfisk om jag hade velat ta en öl. Jag satt och räknade ut att man får 1 pizza i norge till priset av 5 här hemma, hmm lite skillnad. Sen är det även som så att det är tänkt att sjömannen ska komma hit, helst i nästa vecka och helst innan jag fyller år. Hade vart grymt kul så hur ska jag lösa detta nu då? Enligt mig hade detta vart bäst:

Jag åker med brodern till Bergen på lördagen, stannar till ons eller tors och åker med norge hit :) Perfekt! Och helst ska jag inte behöva betala en endaste spänn haha.

Fy fan det blir en sån natt jag får tvinga mig till sömns, finns inte ens en minsta gnutta trötthet i mig

Nu lever jag igen, tror jag. Igår var jag alltså död fram till ca 7 på kvällen men det var fan inte mycket till liv jag hade i min kropp efter det heller. Och nu kommer jag till en fråga som gör mig så förbannad. Den som säger att migrän är en fejksjukdom, att man är hypokondriker och sån skit kan ju ta sitt arsle och komma hem till mig. För jag lovar, säg det framför mig och mitt nylle sitter inprintat i ditt. Igår hade jag alltså ett migränanfall som varade från morgonen till kvällen, i nästan tolv timmar hade jag ådror som stod ut vid tinningarna, knallröda ögon och var yr som om jag hade druckit en flaska virre. Tillslut blev det för mycket så jag fick krama om toan ett par gånger, pga det fick jag nåt jävla sår bakom näsan och var svullen i halsen så jag kände mig som en jävla vampyr. Jag kan säga att det var tur att Ida kom hem och drog för allt som har med ljus och ljud att göra, och det var tur att mamma hade Nova.

Fredagen var en riktigt rolig dag och om jag har riktig tur kan en "kontakt" jag träffade hjälpa mig med en hujedans massa saker. Men fyllan för inte bara med sig bra grejer, vafan ska man bli så vänlig för? (Nu tror jag en del skakar på huvudet och tänker, eeeeh vänlig) Jag menar allt dumt folk man träffar och säger. Nej usch det ger mig ångest att bara tänka på det..

Nu ska jag fixa bort resten av mitt likutseende så jag kommer ut i solen någon gång!

Jag har världens snyggaste naturliga naglar. Hade någon haft så snygga naglar som jag har nu hade jag ryckt tag i närmsta sax och klippt av dem, eller putt in bruden i väggen och hoppats på att dem hade knäckts av. SÅ snygga är mina! Hemmagjorda är dem också, så inget akryl hit och dit. Tyvär förstör ett stort fett blåmärke som slingrar sig runt hela min tumme, det ser ut som jag har kletat in körsbär. Ont gör det med vill jag lova.

Regn, grått och kallt. Blir man förvånad? Eeh nej. Tyvär har jag en hund som måste ut, åh vad jag hade önskat att det hade funnits en hundlåda, för motion skiter vi i, idag iaf.

Nej nu skiter jag i det här.

Jaha och idag är man kärleksfull helt plötsligt. Vet inte om det är bra eller dåligt men jag saknar min sjöman något djävulskt just nu. Att han är någonstans vid Englands kust(er) gör inte det hela bättre, eller att det är sjukt långt kvar innan han kommer instapplandes genom min dörr med mötley crüe t-shirt, jeans och sneakers - lagom rufsig i håret med trött blick och ett litet skevt leende samt en stor jävla resväska som om han skulle flytta in här och nu. Nej här ska det väntas och väntas och väntas. Egentligen är det väl ett gott men att sakna någon? I synnerhet om det är ömsesidigt. Då kanske det inte är så käckt att vara 21 år (snart) och förtjust i en norsk sjöman, men jag trivs med distans... Än så länge iaf.

I övrigt har jag spenderat dagen med att vara som en jävla gnällig morsa. Vem fan blir inte det när diskberget stiger? Dessutom har jag legat och läst i flera timmar och käkat glass, jag som egentligen inte ens gillar glass. Jag skyller på allt annat än mig själv. Det är detta jag kallar min semester. Mitt allvar börjar inte än så jag utnyttjar situationen ett litet tag till, why not liksom?

Oj vilken bra låtlista jag hade kunnat ge er nu, en med riktigt fina kärleksrockballader men det är så mycket fjanterier bland många av er och ni uppskattar inte riktig musik, tyvär. Men jag ska vara riktigt snäll mot de andra som faktiskt har något innanför pannbenet:

Cheap trick - the flame
mötley crüe - yo're all i need
def leppard - love bites
him - gone with the sin
whitesnake - is this love
johnny cash - hurt
u2 - unchained melody
erik hassle - hurtfull
avantasia - farewell
john denver - annies song
rolf wikström - sofias sång
kim larsen - this is my life
michael jackson - give in to me
lita ford & ozzy osbourne - close my eyes forever
kansas - dust in the wind
cinderella - nobody's fool

Nackspärr, behöver jag säga mer?

Sånt gör mig så jävla irriterad, sitter och är verkligen helt handikappad. Sen för en minut känner jag att ååå nu är det bra, reser på mig och sen kan jag inte röra mig igen. Det är väl lika bra, jag är en sur pms fitta idag ändå. Så idag tycker jag inte om någon eller något. Den enda som kan göra mig en smula glad idag är Nikki Sixx, en hetare 51 åring finns inte. Så jag ska fortsätta att läsa om hans bravader med Mötley Crüe.

Beware of Jossi